Vår familj hade under en längre tid funderat på vad vi skulle köpa för något så att vi har att göra på sommaren. Det var tal om att vi skulle köpa båt eller att vi skulle åka på exotiska resor varje sommar. En dag såg vi i tidningen ett fint litet hus som verkade ha det där lilla extra. Vi åkte dit och kollade trots att det kanske låg något över vår budget. Efter att ha kollat på huset blev vi kära, allting var perfekt, det hade den härliga gammaldags känslan som man skulle ha på ett sommarställe samtidigt som det var relativt modernt. Det var dessutom nära till vattnet, bara ungefär 500 meter bort. Vi var bara tvungna att slå till för vi vågade inte riskera att det skulle bli sålt till någon annan. Vi tog ett ganska stort lån som begränsade våra andra aktiviteter ganska rejält. Vår enda fritidssyssla fick bli sommarhuset.

Även nu senare när barnen har vuxit upp tycker de fortfarande om att vara där, dock mer med kompisar än själva med oss. Vi har fortfarande inte ångrat att vi köpte detta huset, och tog ett stort lån för att göra det. Det har inte varit några fel på det och lånet har vi fått betala av lite i taget, men det går. Jag kan inte tala för alla men detta lånet var för oss helt rätt, trots att det satte stopp för en del andra möjligheter. Vissa kanske passar bättre på resande fot men vi visste redan den dagen när vi såg huset i tidningen, att det var något för oss. Om det skulle vara så att vi skulle få problem med ekonomin så skulle vi alltid kunna sälja huset, vilket känns bra. Vi skulle antagligen ganska enkelt få sålt huset för mer än vad vi köpte det för eftersom det enligt oss var ganska undervärderat även om det var dyrt.